det märks att min bror har kommit hem på besök, det är precis som förr.  Man hör mamma skrika upp till 300 decibel från övervångingen när johan tigger mat. Det är skönt med lite action, brukar vara dötyst annars. Då jag sitter inlåst nere i mitt rum i källaren och mamma och pappa befinner sig på övervåningen. Så blir man kvitt dom.

Idag är en jobbig dag. Jag har sovit middag och dregglat sönder mammas prydnadskuddar i närmre tre timmar. Och något som är ännu mera svettigt och mödosamt är när gamla förträngda fina minnen går på repeat i huvudet. Det kan vara ord, ögonblick och händelser, allting jag minns. Då blir jag bara bölig och vill spola tillbaka tiden ett par månader. Men att dom är fina är ju något man borde vara glad för, jag blir bara dunderbölig över att inget ser ut så idag.