heeeeey mina vänner, jag flyttar nu. Pallar inte uttala jjosefineg, låter ju bedrövligt hemskt. Så vi tar det lite kortfattat, mer kläder men fortfarande jag. Hej hopp!
på tal om lyckan, idag är en mycket bra dag. En feel good dag för nu händer det äntligen, nytt hår på ingång! Jag kommer känna mig hel igen, underbar känsla, jag kommer kunna vara med på kort framifrån igen och jag kommer framförallt ha något som pryder mitt tomma bröst.
Yesss då vart det söndag ännu en gång och jag ligger här och stinker från gårdagens festligheter.
Igår startade vi lite lätt med förpärla hos sörmans för att senare pallra v idare mot bogrens, efter alldeles för många glas vitt klinga fyllemat för gott i mina öron så som vanligt runda jag av kvällen på bakeoff stax innan 2 för att komma först i kön. Det går på rutin numera, en riktig jädra standard helg.
då var det dags igen, LÖRDAG. Vaknar som vanligt upp efter allt fredagsflötande, dock inte själv denhär gången utan med mina två tjejer beatrice och ebba i sängen. Sitter numera här med ett lördags-base.
Ikväll kör vi
dags för att plocka ihop dagens outfit och börja röra fläsket för att senare bege sig mot en förpärla. pysss
Jag måste dela med mig av diverse tankar och beslut jag tagit idag efter vissa aggressionsutbrott under jobbdag.
1.Jag ska börja leva i Celibat
2.Jag ska börja ta hand om min kropp och hälsa
Ja, jag ska börja leva i celibat, kanske låter som en jävligt bisarr idé men värt ett försök. Och nej, inte som en nunna vilket jag även övervägt ett visst antal gånger i ett visst antal år sen någon pissa på mig för första gången, det har dock aldrig kommit till kritan därför att leva själv i ett kloster hem fullt med andra oskuldsfulla nunnor och böna till gud i livstid låter alldeles för enformigt och torrt för spontana mig. Jag ska leva i celibat tills den dagen jag finner en potensiell rätt man med goda egenskaper och snygg skäggstubb som inte bara vill ha mig som en leksak över natten för att undvika kommande konsekvener. Hur detta ska gå är en intressant syn, vad ska jag ersätta dethär med? Det finns ju vissa alternativ frågan är bara vad som är bäst när man står där på krogen rund om fötterna och kankse har en brad pitt idiot med tungan hängandes utanför framför sig. Antingen kan man ju gå ut med pappkasse på huvet, och lalla runt därinne i sin egna lilla fyllebubbla, tror det vore rätt jävla kul faktiskt. Lite som en en-manna fest fast på ett dansgolv med massa annat närvarande folk som man inte ser. Eller också får man hitta en nattkompis, en kompis som kramkudde, en kompis som man spikat följa med oavsett vad, någon som ställer upp kanske? Sista alternativet jag kan komma på är att antingen supa sig så redlöst full att man alltid däckar eller att skippa dedär med utgång helt och hållet. Fast inte ska jag minska på mitt och mina vänners nöje för männens skull, det sista alternativet får helt enkelt uteslutas jag tror faktiskt helhjärtat att jag klarar av dethär endå.
Till hälsan och kroppen. Att jobba i en lokal full av speglar sätter sin prägel på physket. Jag får totaslt jävla nog av mig själv, av att se mig själv vart jag än vänder mig. Det vill säga att jag ser minsta lilla skråma och fel dagligen timme efter timme. Fåfängan tar över mig igen, jag ska återigen bli fit och försöka mig på en vältränad kropp! Så nu har tankarna flygit iväg till dedär med gymkort vilket jag misslyckades totalt med förra året. Men nu råkar det vara så ledsamt att kylan börjar komma krypandes och då kommer den dåliga vanan att prioritera duntäcke sängen framför löp och motion. Så gymkort next! Frågan är bara var? Livingroom? Nautilius eller feelgod? Hilf mir!
jag hatar hösten, innerligt hatar. Den får mig att känna mig som en fånge i min egen stad, en massa måsten, prestationsångest, ensamhet, kallt och dött. Jag vill flytta härifrån, jag längtar efter det. Inte för att det är något fel på alla här, utan för att jag redan vet vad som väntar varje dag och för att allt är så jävla enformigt att jag snart spyr.
Idag var annars en ganska bra dag, hart vart i jönköping med mamma och handlat in lite prylar till huset, en såndär skön spontan dag som hjärtat slog några extraslag och den äckliga gnistan av hopp gjorde mig glad igen. Den var bra tills jag kom tillbaka till vardagen i skövde och såg mörkret falla ner och insåg att jag är fast i min vardag i 10 månader till och dedär lilla hoppet slockna med solen.
jag fumlar runt igen, vet inte. Eller jag vet något, men jag vill inte veta. Hoppet sviker mig alltid, allting blir alltid en fet jävla besvikelse, gång på gång. Jag bygger upp någonting inom mig själv, inte med detsamma, för det vågar jag inte, då skulle det lika gärna kunna kvitta. Men jag bygger upp någonting efter ett tag, som en dröm eller ett mål och jag hoppas så grovt på att det ska hända nått. Jag kan lika gärna strunta att börja hoppas med detsamma. Det är samma visa varje gång, försöker intala mig att det inte kommer bli så denhär gången, sen går någonting alltid snett och alla mina hopp och dagdrömmar faller isär inom loppet av en sekund. Jag bara undrar när det ska gå bra, vad är jag för retard?
jag klarar inte av dethär en gång till. Någonting som tog mig med storm, får mig att sväva i flygande skor och sedan falla som en sten. sug
sitter här sleten äcklig oduschad och luktar gårdagens fest. Förpärla+harrys+bogrens+bakeoff, ungefär så det brukar se ut. Och nu ska jag göra mitt, måste bli lite fit nu. Fags att slänga ostbågarna fylla på spellistan och ge sig ut på ett löp för att senare gå på 250dagars, VAD GÖR VI? NU KÖR VI!
kom inte på något annat att skriva. Så ni får nöja er med mina begär. Inga små begär heller det är fan grov abstinens. Jag vill ha kläder och ett maxat belopp på kortet, men riktigt så lyckligt är inte livet även fast solen skiner.
nu har uppdateringen dalat så att säga. Men jag har inte haft så mycket som en minut över denhär helgen. Så ska jag göra en sammanfattning? Det är söndag morgon jag vakna precis klockan är13.30 jag hostar varklumpar och tänker aldrig ta med min mobil ut på krogen för att undgå att skicka iväg en hel jävla hög med skadligt pinsamma fylle sms. Typ skit kul att kolla skickat varje gång dagen efter, ååh att jag aldrig lär mig..
FREDAG bestod av 8 timmars hårt arbete för att senare sova sig igenom en tågresa och tagga göteborg. Linnros var ju målet men eftersom han ställde in stod vi där på parken nightclub och dansa till italian tema och framåt 3 tiden bar det av mot fyllemat och efterfest som slutade med att jag somna på någons vardagsrumsgolv klockan 06.00
LÖRDAG med hyffsat ont i ryggen tog vi oss in mot stan för lite bakisbuffé och inköp av hela strumpbyxor. Efter lunch kom tagget igen och tåget rulla tillbaka till skövde för en dusch och sedan totally fit för förfest på norrmalm igen. Bogrens stod på tur och efter några timmars vistelse upptäckte jag hur skadligt mycket jag sakna min solfjäder och där slutade nog kvällen ungefär.
jag konstaterade precis att jag förmodligen är den o-hårigaste människan på tellus. Vita jätte tunna näst intill genomskilniga ögonbryn och baby fjun på huvudet? hur kul? seriöst hur kul? " varför har du klippt håret kort om du inte vill ha kort hårt då josefine" JAG HAR INTE KLIPPT DET KORT. Och idag gick det upp för mig att eftersom jag för första gången bestämde att spara håret långt var i årskurs 2 på lågstadiet, och att det ännu inte kommit så mcyket som 2 centimeter längre, så kommer det nog aldrig någonsin att inträffa.
Men då tänkte jag. Dags att ge brynen ett försök och bli bruna, efter kanske 15 misslyckanden både hemma och hos frisören mosa jag på färg, lager efter lager, timme efter timme, DET BARA SKULLE BLI BRYN DENHÄR GÅNGEN. Men sen står man där förhoppningsfull framför spegeln tar upp en blöt bomulstuss och torkar av färgen efter 3h som egentligen skulle sitta i i 3 min. och vad hände? still white!!!!! enda skillnaden var två färgfläckar på huden. Vad fan är det för fel på mig?
och att jag för övrigt är socialt inkompetent när det gäller sms är också ett stort faktum. Inte bara sms när det gäller samtal också. Jag vill inte ha en mobil, den får mig att gå ner i depression och förtvivlan när jag får glimten av min tomma inkorg när jag så gärna skulle vilja ha ett sms av någon. Vad är det för fel på folk
det är synd om mig. Erkänn det bara.... söt bild med. puss
hemma efter 1 timmes springtur bland kosserna och naturen. Ack vad länge sedan det var, jag la av helt i juli. Och då slog det mig hur allt var annorlunda då. Då sprang jag kilometer efter kilometer för att tänka tänka tänka tänka, jag hade bara en enda sak i huvudet, det var du. Hur fan jag skulle bära mig åt, hur jävla länge jag skulle vänta, vänta som någon sa. Jag väntade förgäves och allt gick åt helvete endå. Vilket jävla halvår jag hade.
Och precis just idag visste jag inte riktigt vad jag skulle tänka på i farten, kändes mer som jag bara hörde mitt egna flås i bakgrunden av musiken i öronen och kroppen som stegvis överflödas av nostalgi, och jag visste inte om jag skulle kalla mig själv för glad eller inte.
denhär veckan ska jag tappa 4 kg. PANG BOOM 4 kg sådär bara! Inte för att jag är fet, utan för att det är en princip sak eftersom jag vägde 4 kg färre i torsdags. Vadfan hände i helgen kan man ju undra? Inte okej, sen när blev det lika svårt att hålla koll på vikten som att hålla koll på sin budget. Dehär håller inte!
Chokladdiet shake diet here I come again! tror nästan det är godare än mat, iallafall skolan slemmiga grytor som ser värre ut än avföringen i en bajamaja. yummie
haft en brilliant toppen helg i växjö med fyra vänner hos en bror. 3 dagars fylla, värk i hela kroppen efter två nätter på golvet, kär efter oskar linnros, trött efter helgen!
bjur på lite bilder direkt från trädgårdsstaden, vissa delar mindre klara än andra så att säga.. men det går framåt. Dock ingen höjdare att vakna upp klockan 7 varje morgon av att det låter som någon slår huvet av mig med hammare och kör över mig med grävskopa men sen har jag ju fått den gåvan att jag somnar om, lätt som en plätt.
Jag är spänd idag, spänd och glad. En ganska skön känsla faktiskt, nästan som ett barn på julafton. Jag är nästan töntigt glad, och jag tror jag håller tummarna för nått och inte fan vet jag varför.
