vem har sovmorgon till tjugo i elva imorn. jo jag.

Så jävla underbart att slippa lämna sin varma mjuka koja klockan 05.30. Kan nog vara bland det värsta med att vara människa, att man måste upp och passa tidpunkter. Man ligger nerbäddad i sin varma säng, det känns nästan som att sängen och en själv är ett. Sen ringer klockan som i mitt fall är "james morrisson - please dont stop the rain", som en riktig jävla plåga, riktig ånget, ÅNGEST med stora bokstäver. Man lämnar sängen och mörkret, stiger upp och gör sina dagliga rutiner. Allt går på rutin.

Jag är glad idag. Första dagen på länge jag känner ett litet lyckorus.

Jobbar på effektivt med degen också, ska snart gå ut min runda på 4,7 Kilometer vilket jag nära inpå gjort varannan dag i 3 veckor. Plus en liten touch av gym. Nu till att tanka mobilen med some neew musicaa, Givet att ha ett gött base när man prommenerar. Det flyter på bra josefine!

jag har omänskligt svårt att bestämma vad jag ska ha för profilbild på facebook. Galet löjligt jag vet. Jag byter nog minst 3 gånger i veckan.

Har man en egentagen "pose-bild" blir reaktionen lite "wazzzza fan vad snygg jag är" och det är inte riktigt min sanna image när man slänger en tanke åt mitt bristande självförtroende. Men om man tar en  shöön sommarbild då? Nej fan då syns ju magen.. "wazzzza fan vad snygg mage jag har" jo visst, den består av 10% muskler och 90% kakdeg. Och jag har numera kommit fram till att jag grovt hatar att vara med på kort när jag klippt av håret, jag ville ha långt hår och klipper page? hur fan tänker man då. gaaah.

en egentagen bild på mig och amerikansk dressing. Bara för att liksom.

insnörplad i ett duntäcke, med en toffs på huvudet och med ett glas kall mjölk inviger jag denna söndagsmorgon.

Lördagkvällen slutade med en borttappad plånbok, borttappade busskort, en missad buss och en förjävla lång prommenad i 10centimeters klackar. Woho fail.

sitter och smyg diggar pitbull-hotel room service. Verkligen inte min typ av musik(bara i smyg) men jävlar i helvete vad peppp jag blir. En jävligt härligt känsla när man hör en låt blir aspepp och det är torsdagkväll, vad kan gå fel? . Helg, fiesta, skratta och bli korkad. Precis vad som behövs just nu. Matematik tills 15.15 senså.

en blåval. Faktiskt. Tror jag. Eller skitsamma. Jag vet inte

efter att först missat bussen med 2 minuter, efter att sen gått hem till hörnebo i totalt spöregn så sitter jag här som en dränkt katt och funderar starkt på att tabort min blogg.

Jag har tappat gnistan, tråden eller kalla det vad ni vill. Jag vill ingenting längre. Jag finner ingen som helst ambition att gå till skolan, jag vill inte bo på ängsätragatan 15 och mötas av ett charmigt gärde det första jag gör när jag kliver ut genom dörren, jag vill inte vara sjutton utan arton, jag vill inte vara pank och jag vill definitivt absolut inte att det ska vara 9 månader kvar till nästa sommarlov! ååååh

jag hatar att leva i ovisshet. Jag hatar att inte ha eller överhuvudtaget kunna få svar på alla frågor. Det är många frågor just nu, väldigt många. Men i synnerhet varför? det är alltid varför..  Det går inte googla efter svar, eller fråga någon som vet säkert. Allt är bara spekulationer.

och på tal om annat. Grattis pappa 51 korta år !

rätt skapligt luddig kväll igår och en rätt död dag idag. det startade med en tågresa, en ipod och klirrande dricka. Sen forsatte det så hela kvällen tills man stod i ett stim av människor skrek sig hes till hurricane gilbert och sket blanka fan i att förståndet sakta men säkert började skena iväg.

När det senare är dags för pissepaus och med förtjusning upptäcker att en påse med alkoholhaltigt hittegods gör en sällskap i busken. Det är först efter det, när man är överrumplad av glädje och fascination som det är hel kört.  Det finns hur som helst domumenterat att jag hade kul och det är vell lite av poängen med hela kvällen.

jag är hemma nu, Eller rättare sagt kom jag hem igårkväll.

En helt okej resa som blev till ett jävla kalabalik. Vad förväntar sig lärare egentligen? Att vi är femtio små änglar som inte vågar ta vara på ögonblicken och följer dem och deras regler troget med svansen mellan benen? Så blev det inte riktigt iallafall. Men kan ju hur som helst intyga att köpenhamns a-lagare lär tro på mirakel och bli kristina inom kort.

neej! för det är nog inte Hp som vänder upp och ner på skolbänkarna, bryter av pennorna och lämnar sverige i tre dagar. Köpenhamn nästa. HP HP HP dominerar! inte....



+

hahahahaha är ungefär min reaktion när man tänker tillbaka på gårdagens bravader. Helt galet spårad kväll som startade med bus i malins hus, och slutade lite luddigt och skevt i volvohuset. Men humöret var i behåll endå.

Och lördagmorgon blir en klassiker. Prata igenom och pussla ihop gårdagen över en pizza. Precis så som en lördagmorgon ska gå till. Man skrattar åt hur sjukt dum man är, allt dumt man säger och gör. Bilder kanske dyker upp i senare skeden.

brutal huvudvärk. Just nu har jag bara lust för att kura in mig i din famn lukta på din hals och somna. Det vore skönt, det ska jag göra nu. Snart iallafall.

en jobbig dag, en fin dag, en dag med människor i sorg, en dag med brutal huvudvärk, en dag med rödspängda ögon. godnatt

idag har jag blitt svettig för första gången på två år, gjort sönder min nya kärlek kameran och inte åstadkommit så mycket mer än en uppsats om människor i socialt samspel med varandra plus två blogginlägg.

vad krävs egentligen för att få bra betyg i skolan? jag tror jag har funnit nyckeln. Man behöver bara verka kreativ, fantasifull och tankespridd. Det är dom tre gyllendeorden för framsteg.

Jag har skrivit en uppsats som jag personligen inte tycker är vettig för femm spänn men det är sånt som lärarna vill höra. " bra reflektioner josefine, bra!" jaha? jag skrev så bara för att fjäska för dig din dumme. Shit ni borde läsa mina uppsats. Det låter som två sidor predikande.


ungefär såhär ser mitt nya liv ut.

Jag ska nog sluta längta efter saker. Det gör bara situationen ännu jobbigare. Nu längtar jag galet efter att bli tjugo och komma hemifrån. Men tänk sen när jag fyller 25? Då kommer jag också längta efter att vara tjugo, och hur hopplöst är inte det då? När det ligger bakom ryggen på mig, Det är pasé och helt bortblåst kommer aldrig hända. I Nuläget kommer det ju iallafall hända, det är ingen dröm eller något tillbakablickande.

och idag ska jag på 17 år 1 månad och 10 dagar träna. Det tillhör inte riktigt mina vardagliga ritualer, jag vet inte riktigt vad som hände.

idag saknar jag känslan av att ha hår. Hår är nog min största besatthet, jag kan vilja ta saxen och bara klippa av hela håret av avundsjuka på folk med långt jävla hår. Hårförlängning på g igen kankse? det vore himmelskt men ekonomin räcker dock inte till när priserna blir 4-siffriga. Bara till att spara.

Så nu till frågan, som jag hoppas någon liten jenta vill svara på. kort eller långt?

jag tycker om söndagar, även fast de flesta tjatar om hur värdelösa det är. På söndagar går man igenom helgens bravader, kanske ler tillbaka eller slänger en tår.

Jag dricker som vanligt min varma choklad, ser några avsnitt las vegas, Lägger mig klockan halv elva, tänker på tok för mycket och tänker som vanligt på hur groteskt mycket jag vill tillbaka till sommaren. Nu är saker som vanligt.

välkommen tillbaka till vardagen. Öppna ögonen fem dagar i veckan klockan 05.40 i hörnebo, komma hem klockan halv fem, sova några timmar, beskåda världens genombrott "datan" och tillsist gå i ide över natten. Samma gamla visa veckor och månader långa tills i juni 2010. Shit jag måste verkligen ta tag i mina dagar.

Saker och ting är ganska sjuka just nu. Väldigt sjuka. Allting känns så overkligt. Men jag måste erkänna att jag hade kul igår, det var skönt.

började med en middag hos beatrice, en fest i vasastan, en vistelse på kyrkbussen och slutade med en bacon-natt i ryd. Och efter 3 timmars sömn känns huvudet ganska tungt så jag ger upp nu. Godnatt.

jag har ingen aning om vad dethär inlägget ska handla om. Det rullar inte på särskilt bra längre. Hjärnsläpp,stopp,tomrum.

En jävla geting stack mig 3 gånger nyligen, det är september vilken som gör att det inte är okej. Getingarna borde dö precis som allt annat med sommar. Det svider.

Var vid karstorp idag, senast jag var där vaknade allt till liv, det var den första värmen och de första doppen. Nu låg löven på sin dödsbedd precis som allt annat, sommarkänslor, semester, dopp, varma kvällar och sommarromanser.Allt bara dör ut, fyfan vad tragiskt. Förstår inte hur alla människor kan tjata om att dem vill ha höst? inte jag..


en jävligt osammanhängade bild. men vad gör det?

idag kom jag underfund med 2 saker.

1. jag kommer sannolikt snart dö i blodpropp om jag inte ger upp min "100 kaker om dagen" diet.
2. jag måste lära mig att sova med släkt lampa..