40 grader, varma kvällar, pacha, skum, 350 mil hemifrån, spansk choklad, grymma vänner, galna taxiturer, brutala bakfyllor, heineken glasflaskor.... och turister som var precis lika uppspelta och taggade som oss. Jag säger det om och om igen, obeskrivligt!

kan vell mer eller mindre poängtera att denhär filmen gjorde min kväll. Och jennifer också. puss

lördag check
söndag check
måndag check
tisdag snart check

och ännu harju inte fått ut nått av dethär lovet mer än ångestframkallande rysningar med tanke på att jag snart igen sitter i ett svettigt klassrum med hängande ögon under någon omänskligt ointressant genomgång om hinduismen. Och med hängade ögon menar jag "när ögonen har makten". Du kan helt enkelt inte bestämma över dem längre, dem lever ett eget liv och tycker att hinduism är lika ointressant som hjärnan och väljer att lägga ner(blunda). Och du kan absolut inte göra någonting åt det mer än att sitta kvar där och försöka se en gnutta engagerad ut hur dumt det än ser ut när ögonen flackar upp och ner. Maktlös.

glass varmahallon brownie. De tre gylleneorden om jag får bestämma. Nästan samma betydelse som "jag älskar dig". Min stora passion. mmmmh.

Kankse dyker upp ett lite mer seriöst inlägg i veckan. Who damn knows. Vet bara inte vad jag ska skriva om längre. Känner inte att dagens " dresscode" är så mycket jag, tror ni tröttnat på att läsa mina bekymmer. Och ärligt talat har jag ingen rolig händelse att prata om heller. Det står ganska still här, hörnebo åkrar och gråhimmel. Rätt häftigt alltså.. naaat.

höstlov. ljuvligt!! och fan vad planer jag har för lovet. Eller inte, öppen för alla förslag så hör av er.

Jag mår inte bra. Jag är inte lika glad. Jag var alltid glad, förut.. Det känns som att allting bara sveps bort med tiden, nutid blir till dåtid. och inte fan bryr sig världen om det.

Visst jag tycker om när tiden går, när det händer saker. Men inte när sånt som var bra, sånt som var kul, sånt som gjorde mig glad försvinner och endast blir ett dokumenterat foto eller några tomma ord fast i huvudet. Folk dör, saker förändras och folk förändras. Men tiden stannar inte, den fortsätter som vanligt. Jag hatar det. Jag hatar att du, du, du och du är borta. Vart är du nu?

Jag vill inte beskriva mig själv som en vemodig missnöjd tjej. Jag vill vara glad och peppad. Jag försöker men det går inte igenom fullt ut. Det kommer, det måste det göra.

mig och migsjälv, mitt korta hår och mitt tunna hår.

det är söndag, en helt vanlig jävla ordinär söndag. Jag är helnykter medans 60% av mina vänner springer runt halvnakna i ett hus mitt ute på landet och häver öl. 2 glas juice och jag lyckades skratta hela kvällen endå. Fan vad jag älskar folk som bjuder på sig själva. Det är sån fin gemenskap över våra "gäng"fester, det blir aldrig stelt. Därför behöver man inte ens förtära alkohol för att skratta åt allt som sker runt omkring. Så jävla guld!

jag vill inte minnas.. jag hatar att minnas.

jag klarar bara inte av att äta resterna av röten spagetti och köttfärssås 4 dagar i rad, jag klarar inte av att ordet "spagetti" inte finns med i sms ordlistan, jag klarar inte av att sluta fyra med en heltom mage som skriker efter mamma..

tror jag är inne i en svacka, hoppas jag iallafall för om dethär ska föreställa toppen bryter jag fan ihop totalt. Allting tar kål på mig, skolan, tid, eknomin. Och det gynnar inte precis att jag har 3,59 öre på mitt kort. Och inte behöver vi ens nämna kategorin känslor. Jag lipar för allt. HÄND någonting snälla. Ta mig härifrån!


oh those glory days...!

jag har passerat två gränser, insett hur sjukt pank jag ordagrant är, inkasserat lite helgdricka och ätit upp 400 gram Bounty på 4 timmar. Nu är jag hemma igen. hehe

dagarna omges av folkstimm och ljus och jag har intalat mig ett ja, kvällsmusik myzig musik.... då blir det kanske ett nej. Jag vill inte veta. Jag vill att det ska vara som en mattebok, behöver du svar på vad som blir rätt gå och köp dig ett jävla facit. Skitenkelt. Jag hatar att inte veta som som händer sen. Jag hatar att jag läser urusla horoskop. Och det värsta av allt är att jag nästan förlitar mig på dem. Några rader meningslöshet diktaterat av en austrolog. Vad fan vet stjärnorna om mig?

Det är mer sannolikt, att du kommer ångra dig för att du inte har tagit en chans, än att du kommer ångra dig för att ha försökt.

måste medge att gårdagen bjöd nog lite för mycket av det goda för vissa. Men sålänge det inte var tråkigt har vi inte gått miste om poängen.

Idag känner jag typ... hur ska jag uttrycka mig. Skitsamma vi hoppar över det. Ikväll blir det till att åskåda folk som blir knas och kalas i stämman av svenska klacken. Senare skiter jag blanka fan i både sverige och natten och drar ett strög till tyskland vid halv fyra. ciaooo

kakor, bärbar data och bananer. Jag orkade inte en heldag i skolan idag. Kände mig deprimerad och helt lost.

Sen lite otippat sitter man här och googlar random saker och finner en text om olika ord med annorlunda betydelser här uppe i Skandinavien. Har läst flera roliga exempel på folk som blivigt totalt idiotförklarade. Seriöst tror jag suttit och totalt asgarvat i snart 30 minuter. Dethär gjorde min dag.

Magen är totalt utfylld efter en snabbis-fika och panpizza med beatrice. Hjärnan är glad och förvantansfull inför eventuella reseplaner och nya äventyr. Däremot reser sig håret på armarna för att det är kallt och motivationen till att skriva två dataskrivna a4 om Macbeths tankar och känslor är inte så lockande. Samvetet säger dock att jag ska röra på mig. Shakaaa lite ass josefine. Benen säger "nej vi orkar inte". Så jag lägger mig nu. Det är nog ungefär så jag känner.

skolan - check
prommenad - check
panpizza & glass - check
tom/stöpen - snart check

jag har två stycken allra allra bästa vänner. Som förmodligen vet allt om mig in i det djupaste. 1. min dagbok (tyvärr är jag 17 år och har fortfarande inte kommit ifrån dagboksåldern..ppp-pinsamt.) 2. Kristine.

fördelar och nackdelar då?

fördelar/nackdelar med dagboken:
den minns och dokumenterar allting.

är för det mesta inte så pratglad.. dålig på att ge tips.

fördelar/nackdelar med kristine:
en faktiskt levande individ med egna åsikter

risken att få en bajs "luktrik" pratstund är jävligt stor

höger eller vänster, upp eller ner, ja eller nej, 50 - 50. Jag vet verkligen ingenting. okej?

Lying in my bed I hear the clock tick and think of you
Caught up in circles
Confusion is nothing new
Flashback, warm nights
Almost left behind
Suitcase of memories
Time after time

vi är nog ganska lika, jag och min mamma. Gnälliga latmaskar som pushar varandra till att stå emot sötsuget. Sen tar det ungefär 4 minuter innan vi  båda två otippat nog står med vattnande munnar utanför frysen, sneglar på varandra och går sedan till attack. Jag trodde man kunde jobba bort kakberoende, sen tänker man efter och kollar frågande på min mamma. Hon är 40+ och fortfarande kakmonster, så uppenbarligen inte.