jag hatar hösten, innerligt hatar. Den får mig att känna mig som en fånge i min egen stad, en massa måsten, prestationsångest, ensamhet, kallt och dött. Jag vill flytta härifrån, jag längtar efter det. Inte för att det är något fel på alla här, utan för att jag redan vet vad som väntar varje dag och för att allt är så jävla enformigt att jag snart spyr.

Idag var annars en ganska bra dag, hart vart i jönköping med mamma och handlat in lite prylar till huset, en såndär skön spontan dag som hjärtat slog några extraslag och den äckliga gnistan av hopp gjorde mig glad igen. Den var bra tills jag kom tillbaka till vardagen i skövde och såg mörkret falla ner och insåg att jag är fast i min vardag i 10 månader till och dedär lilla hoppet slockna med solen.