tro det eller ej. jag är hemma.

tro det eller ej igen. jag vill redan tillbaka. Varma fuktiga nätter med kalla öl och toppenhumör, do it all night på repeat, tjej skrik, skumpartyn upp över huvudet och en hel flock med trevligt folk. Helt klart det roligaste jag gjort i mitt unga liv. Jag får nästan glädjetårar.

Nu sitter man här igen. Ängsätragatan 15 i hörnebo. Ett gärde några grannar och ingenting mer. Fyfan. Det är inte förens man levt livet på riktigt som man vet hur det ska levas. Nu är jag iallafall övertygad om att hörnebo inte är något för mig. Men det kan ju inte vara fredag hela veckan, tyvärr.